Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur vÄld och hot hindrar utförandet av en framgÄngsrik vaktroll. Metoden vi har anvÀnt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med Ätta ordningsvakter. Studiens resultat tyder pÄ att yrkes? och privatlivet utgör tvÄ separata sfÀrer.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trÀdgÄrdsrelaterade program inom kriminalvÄrd kan vara utformade och hur dessa program pÄverkar de intagna. Studien Àr designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberÀttelser frÄn intagna och personal pÄ fÀngelser. I resultatet framkom att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsÀttning. Erfarenheter frÄn personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trÀdgÄrdsterapi och trÀdgÄrdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvÄrd kan gynna de intagna. HÀlsoeffekter som framkom var bland annat bÀttre samarbetsförmÄga, ökad socialisering och minskad stress.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program Àn tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet Ànnu viktigare för elevers framtida karriÀrutveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer eleverna anger pÄverkar dem nÀr de vÀljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvÀgledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frÄgestÀllningarna. Studien genomförs med hjÀlp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna sjÀlva och deras intresse och framtidsdrömmar Àr de mest betydelsefulla faktorerna. VÄrdnadshavare har Àven en stor pÄverkan, det visas dÄ eleverna tenderar att reproducera sina vÄrdnadshavares utbildningsvÀg.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

The aim of this thesis is benchmarking of the program, based on dynamic programming, that earlier was written to imitate the production planning at TSS.This thesis starts with a chapter about the construction of the DP-program, a shorter description of one and each of the program parts and also a list over the in- and output data in each program part. The DP-program consists of six linked MATLAB-files that together produce an optimized production plan for the different planning groups at TSS. The program reads in and reformat the given data and optimize the production of the articles in one group. Finally it compounds all article production plans and give us a production alternative.After running the program with new data the result shows, resembling with previous results, that TSS could be able to make some distinct cost-savings. According to the program, a 50 % decrease of TSS production costs is possible. .

Skolverket gjorde Är 2000 en granskning som visade pÄ brister i lÀrarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lÀrare mÄste förbÀttra kommunikation av undervisningsmÄl och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad nÄgra elever pÄ tvÄ yrkesförberedande program uppfattar, att lÀ-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktÀrsÀmnen. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie och baseras pÄ sju intervjuer av elever pÄ tvÄ yr-kesförberedande program. Författarna anvÀnder i sin resultatanalys fyra i studien genomgÄende tema vad lÀraren förmedlar vid bedömning i karaktÀrsÀmnen pÄ yrkes-förberedande program.

Syftet med undersökningen Àr att se om det uppstÄr eventuella konsekvenser i mÀnniskors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det nÄgon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för mÀnniskan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgÄ ifrÄn en djupare inblick i hur intervjupersonerna pÄverkas av och hur de upplevde sin livssituation. DÀrför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrÄn Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen kÀnner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom idéanalys fÄ en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra lÀroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som lÀser 50 respektive 100 poÀng samhÀllskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som Äterfinns. Varje konception innebÀr olika sorters medborgarfostran och dÀrmed ocksÄ olika meningserbjudanden. HuvudfrÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vilka tÀnkbara meningserbjudanden nÀr det gÀller medborgarfostran kan utlÀsas av innehÄllet i de nÀmnda lÀroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, tvÄ frÄn vardera inriktningen, Àr en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner anvÀnds.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..